Bröder!

Detta är en kallelse till något som är själva essensen i en herrförening: Samvaro med damer. Under terminen har vi sett dem på håll och skrockat åt deras later och märkliga vanor, och suttit och capsat eller ljugit någonstans i ett mörkt hörn, som birkarlar gör. Men nu är det dags att skaka mossan av sig och pallra sig till nationen, för nu har tidpunkt och kostnad äntligen blivit satt, till den sedan länge utlovade Ristningen som är nu på fredag.

Ristningen är en urgammal förlustelse som redan de gamla grekerna hängav sig åt. De tog på sina spjut av brons och ristade drottningars namn in i lejonben, som de sedan på annandag påsk brände tillsammans med ved av olivträ och diverse skojiga svampar. Röken gav dem en ohygglig huvudvärk och ångest, och de mindes inte vad de gjort dagen innan, och deras fruar var arga för att de inte kommit hem förrän morgonkvisten.

Idag ristar vi fortfarande, precis som grekerna, men vi har skippat bränningen eftersom en rådig birkarl en dag kom på att man kan uppnå precis samma effekt av huvudvärk, ångest och besvikna fruntimmer med hjälp av alkohol.

Så, I bröder, samlen Eder utanför nationen klockan 16dk, sålunda allra senast 17, för avmarsch till Stadsparken där karlarna och härjajämtskorna kommer att äta gott och dricka än godare. Enligt HJ:s förfrågan är vi birkarlar deras plastbröder nu, men bara för att klargöra så förändrar det förstås inte jaktmarkernas utseende. Det är en ärebetygelse, inget annat.

Asadon med Vajan är nästa fredag, ristningen är nu på fredag.

16dk utanför nationen. Maten kostar 100 kronor.

Dåd, Mannakraft, Ära

Stavkarl

---

Bröder!

Ute är vädret mulet, emellanåt regnar det och just nu faller några ynka snöflingor. Zackris bror, Zacke från yttre innerstan, vrider bort lamellgardinen och kikar från den franska balkongen ut över takåsarna. - Asså, guud va lamt veder... Så himla typiskt april. Som tur var så hade Zacke inne i våningen ockuperat fönsterbänkar och arbetsbänkar med sina plantor. Och än värre skulle det bli. För en och en halv vecka sedan åkte Zacke ut till en kollegas systers jobb på en skogsplantskola och lånade plantbrätten där Zacke sådde drygt 1600 plantor av skilda slag. Anledningen till detta storskaliga försök var att Zacke under en följd av år samlat på sig frön av allehanda slag och ville prova deras grobarhet. Allt från majs till krasse. Efter knappt en vecka så ringer hon och säger att nu måste du skola om plantorna till större krukor, det växer så det knakar! En rosenskära hade vuxit nästan en decimeter från fredag till onsdag. Enorm växtkraft! Visserligen är miljön optimerad för plantuppdragninng, men ändå...

Hur skall detta sluta? Hur hög kommer krassen att bli? Svaret får du förhoppningsvis den 25 april. Efter en fantastisk jubileumsstämma är det återigen dags att samla Bröderna för lite mys-pys. "Gamla" bröder ska tillse att pytten lagas på bästa sätt och att Storlkarlsbesken är så besk som bara Storkarlsbesken kan vara...

Så om du inte redan har skrivit in 25 april i kalendern så gör det omgående! En helt galen kväll utlovas!

När: 25 april, 17 dk
Var: Teatern, Norrlands nation
Hur: Gärna närvarande (i alla fall inledningsvis)

Teckningslista finns på nationen, men det går även bra att anmäla sig till styrelsen på styrelsen "at" birkarlarna.com eller på forumet.

Dåd, Mannakraft & Ära

/Tf. Stavkarl tillika Stavkarl em (som återfått sin röda skinnslips!)

För de som inte fått tillfälle att köpa jubileumsskriften, eller för den som vill ha ett extra samlarexemplar, går det att köpa boken i kansliet för 200 kr. För den som inte behagar ta sig till nationen kan få den hemskickad för 260kr (inkl frakt). Då skickar man ett mejl till bjrta0203 [vid] yahoo [punkt] se, sedan betalar man till birkarlarnas bankgiro 5730-2341 och så märker man inbetalningen med för- och efternamn samt "postorder".

Styrelsen och Jubileumskommittén vill tacka alla närvarande för ett minnesvärt jubileum.
Vi hoppas på att återse alla på jubileumsbanketten

Bröder!

Det finns platser kvar till Jubileumsstämman den 21 mars. Missa inte detta tillfälle att se flera generationer Birkarlar samlade på ett och samma ställe!

Självklart kan det vara så att man som ung och fattig student kanske inte har råd med avgiften på 500 kr. Vi har därför sagt att man i så fall kan få priset reducerat till 350 kr, men går då miste om jubileumsskriften.

Ni har till på söndag 8/3 på er. Anmälan görs till styrelsen[A]birkarlarna.com och är bindande då vi kommer att beställa mat baserat på antalet anmälda.

Det betyder också att den som behagar anmäla sig efter detta blir utan mat.

Allmän info

Nu är det snart dags. Hembygdsföreningen firar trekvarts sekel. Som vi informerat om tidigare kommer det att firas två gånger. Vi kommer också att kunna fira i all evinnerlighet genom att läsa jubileumsskriften som ges ut till jubileumsstämman.

Vi börjar med en Jubileumsstämma den 21 mars. Den kommer att vara av oss Birkarlar, med oss Birkarlar och för oss Birkarlar - i dunkel belysning. Det ger oss möjlighet att koncentrera oss på det vi tycker är viktigt, det vill säga oss själva. Redan till lunch kommer vi att få avnjuta varandras sällskap, tillsammans med lördagskaffe och föredrag av Karlakarl Tore Frängsmyr. Då presenteras också föreningens jubileumsskrift!

Det är många som vill fira oss - inte bara vi själva. Utan att ändra på stadgarna blir det dock svårt att celebrera med damsällskap. Vi har därför en Jubileumsbankett den 9 maj. Där tillåts både det täcka könet och efterrätt och vi förväntar oss exklusiva presenter från nationens föreningar. Hurra!

Anmälan

Anmälan till Jubileumsstämman görs senast den 8 mars och endast med mejl till styrelsen[A]birkarlarna.com. Stämmopris inkl jubileumsskriften är 500 kr. Stämmopris utan bok 350 kr. Vi ser gärna att bröder betalar stämmoavgiften till bankgirokonto 5730-2341. Skriv stämma, ditt namn och personnummer på talongen så vet vi vem du är.

HÅLLPUNKTER DEN 21 MARS

• Lördagen inleds 13:00 med att vi träffas för lördagskaffe med kaffe, kakor, smörgåstårta, Tore och annat smått och gott.
• Efter detta tillfälle uppstår en håltimme som kan nyttjas till pilsnerdrickande, gamla och nya vänner samt extensivt ljugande.
• 17 DK kör vi igång med Jubileumsstämma. Bröders jubel.

17 DK 24 Januari 2009 - Rödingstämma

Om det nånsin är som det ska med allt, så är det så på stämma, och lyftigare löften än så ska nu int lovas. Istället hälsar vi enkelt välkommen alla bröder eller presumtiivdito till Rödingstämman 09 17dk i brända tentan.

Hur få tag i röding

På gränsen därvid Zackris hemarn, där det låg innan det brann, just därsom vinbären som Sara satte fortfarande växer, där har dem slagi ner storpålen. Storrödpålen, som är som demarktionslinjen för jaktlaget i Sornsträsket. Bortan storpålen finns barra storskogun å mygghelvittet, Norrbotten. Den pålen kan ses från Lakafors i öst och Risbergslidträsksvattnet i väst, som det sägs, för dem ha målat toppen röd som ei lingon, och skogen väx inte tillbakas fastän det var tie år sen det branne där.

Och det var vid pålen som n'Ersa stod och åt vinbären när n'Levi, han som var kusin med doktor Bergström, komme förbi. Bägge had'dem bösspipan pekandes mot himmeln över axeln, bägge had hattar av snusets färg. N'Ersa sa att de här vinbären är som godare än några andra bär, fastän busken inte hålls efter som de ska. Man ska klippa gammgrovgrenarna. Som när man rens bort det gamla och krokiga ur skogen för att giva ungtallarna växkraften. Det ska hållas efter.

Men n'Levi stod ve blicken vänd mot horisonten i öst, där höstluftn gav sikten fri till där man int såge om havet eller luften var det som glimma. Och han sa att nåog sku man håll efter. Jo du, Arved Ersa i Sornsträsk, nog sku man håll efter se de int blir allers för vilt. Nog ar det så.

Och n'Levi hölle blicken kvar i öst.

Då val n'Ersa tyst, och om man riktit lyssne noga kund man hör nage falit i rösten när han se tala. Du säij så, Levi. Du säij så. Je ha int nage gammsurskog, na glömmet, som måst rensas oppi Norrbottn da?

Naa si, sa n'Levi. Int har vi nå sånt int. Det ar som rensat nu, om man så säj. Int had vi glömmet nage, ändå är de rensat nu, både kring hällemarken, och nervi bäcken.

Ja nervi bäitjen ja. Int jer je jenna se oft å vanner.

Jo du Ersa, det måst i säj. Hart när alla veckor ha vi no vare å vanner vi bäcka. Jo du, vi ha no varre allesammans å vanner där. Å på hällemarken å. Lääng, lääng, ha vi vanner. Lääng, lääng.

N'Ersa had sen laang slut å ät vinbären, han stod som oppa husgrunn nu, där steinen som n'Zackri huggt låg svedde som kring kolmilan. Där var han baki Petri som int had rört se en tum från storstolpen. Men nu såg han mot västerbottningen, från baki stolpen.

Jo du Ersa, det måst i säj. Tretti spön had i giller nervi bäcka. Int två fulla daga sen.

Men nu ravel du Levi! Satt du gillre på söndagen! No förstår du väl Levi att int kan man he ut gillerspöna på söndagen, tänk på Herrom du Levi! Ja ack du Levi, Herran han straffe den som säitt gillre på vilodan! Straffe honom, Levi!

Jå du Ersa. No tråo i att Herran ha nage bättersakerna å gör an å ät nyfångefisken. No sku allsmäktige Herran va nalta påhittiger an så, han. Om han då int var särdeles hunger för rödinga da, måhända.

Och va stå du å säij, Levi Bergström. Va står du riktit å säij.

Jaa, allt i säj är att när i såg je så tankt i att vi sku taga na kaffi nästgånga du kom till hemarne mitt. Men så tankt i att det är nog slut, det, kaffit.

Å när tjöip du meir å kafi då

Aldri mer, Arved Ersa. Aldri mer.

Och så är det, bröider. Det finns bätter sätt att få tag på rödingen än vad n'Ersa kunde hitta på. Nog för att ett bra sätt är att fara till fjälls och fiska i kalfjällesjön, men det bästa sättet av alla sätt att få fisken sin, är nog ändå att komma den tjugofemte januari tjuguhundranio till Brända Tentan, där den må serveras efter fållnaste anrikning av käkkarlars varsamma hänner. Njuten, bröidr, lyssen till kronkarls oslöga försök å taal om peninga som man ska, skåden Storkarls majestätiska sväng med storklubban, och känn fågelns ljuva kvitter i strupen.

Om det nånsin är som det ska med allt, så är det så på stämma, och lyftigare löften än så ska nu int lovas. Istället hälsar vi enkelt välkommen alla bröder eller presumtiivdito till Rödingstämman 09.

Teckningslista finns oppa nation, mejel om du bor langtbortihelvitti till styrelsen@birkarlarna.com så skreiv stavkarl opp di på listan.

I pliktensnamnet
Stavkarl

02 December 2008 - Majs palt :D 5/12

På fredag händer det igen, Palt i Majs café, vem kan motstå denna läckerhet en dag som denna. En härlig palt med både smör och lingon till, toppat med extra fläsk så att man kan ligga i koma resten av dagen. Den perfekta uppladningen inför blöta stämman.

02 December 2008 - Urtima Landskap 3/12 kl 18

På onsdag kl 18.00 är det urtima Landskap i Gamla Salen. På agendan står det bla. val av klubbverkare. I härdiga rykten säger att Lillkarl har sökt posten som GV. Kom dit och gör din plikt som norrlänning.

22 November 2008 - Blötastämma

Långtinihelvitte djupt neri inrevästerbotten bodde en arg och illasinnad man som hette Zackri. Han var av Holmgrens släkten och han had en käring som var så ljuv och skön som en renskinnsfäll under vårsolen vid kaffebrasan. Men Zackri själv had alls intet gjort för att förtjäna denna käring så ljuv och så go, när hon sa att nu lille Zackri kvittrar fåglarna och droppar det från taket och är det så vackert att du kan inte tro det, då spotte n'Zackri sitt snus på nyfallesnön och sa att tror fan att fåglarna kvittrar när de inte har veden att hugga eller kvigan att slakta, och så gick n'Zackri ut i vebon och högg veden tills kvällen föll och slog så ihjäl gammsjukkossan innan han gick och sov.

Zackri Holmgren och hans käring, vars namn klingte skönt som bastun efter kvällen vid skogsarbetet, hon hette Sara Sofia Sadura Sandström, de hade byggt sig en gård vid en sjö där det dofte av häggen om våren och om rönnen till sommaren, där gäddorna lekte i vikarna och vassarna och där myrmarkerna med finslåtterhöet brett sig milsvitt ut i markerna, redo att slås och tas in var höst utan att någonsin behöva harven eller gödslet. Sara Sofia sa till sin Zackri att vi har det så vackert här vid gården vår att vi sku ge den ett namn som är så vackert som allt detta härliga, den kan heta Stornyliden eller Övrevackerträsket eller Högbrännberget, o Zackri sa hon, allt doftar så gott. Då spotte n'Zackri sitt snus på rabarberlandet och sa att tror fan att såna som vi ska ta så finflosnamnet på lillgården vår när det ser ut som det gör och är som det är, och så gick n'Zackri ner till sjön och högg alla häggarna och rönnarna till ved och döpte så gården till Ytterstbakiträsket innan han gick och sov.

Och vintrarna gick i den lilla stugan och Sara Sofia had det mysigt och n'Zackri had det kärvt. Var morgon gick n'Zackri ut i storskogen och högg ner storjävlagranarna som han staplade till storvedhögen som snart val högre än Babylons pyramider, och när a'Sara frågte vad han skulle med all herrans veden till blev hans svar helt kort, i hatar granarna. Och Sofia Sadura som var så vän och så täck hon nöjde sig med det och kokte var morgon n'Zackri hans åtta paltar, fyra till frukost och fyra till middag, och komme inte storsvagiåret, hade denna saga kanske aldrig hänt. Men nu kom det året, storsvagiåret, och om midsommar låg isen ännu kvar på älven och i augusti kom förstsnön och framåt jul var all maten slut såväl inne i stan som i Ytterstbakiträsket. Allting i matväg förutom kakun, tunnkakun från veugn som n'Zackri hade byggt året dessförinnan i bagarstugan. De låg på storhyllan ovan härden i hemmanet, och var dag innan arbetet gav dem Sara Sofia Sadura varsin lillbiten för att justsåpass mätta värsthungern. Men detta något var inte mycket, de var hårda som is på hälleberget, och en dag kom n'Zackri hem från skogshuggeriet med järven, nystryptjärven, över axeln. Henna järven har jag strypt, sa n'Zackri, och benig som fan och snål som Herran är han säkerfalls, men kok du buljongen på'n så slipp vi väl äta gammkakun åtminstone en gudi förbannad dag. Och a'Sadura rakte järven med det enda som var stort och vasst nog, lien, och kokte den i sexton timmar tills den var hart så mjuk som nyss. Då slängt hon kadavret till skogs och ve saltet och dillen val buljongen som hyfsad, men just när hon sku bära storkitteln till matbordet slängt n'Zackri upp stövlarna på storhyllan så att storkakuberget därovan vackla till och släppte tjugu kakun rätt ner i storkitteln. Och det skvätte och hon satte den ner den på bordet och sa med värmen sin i rösten att nu kan kakun val nage lätter å ät, nu val den mjuk och saftig och ve lillkvarfläske kanske den till och med vale som ätbar. Och n'Zackri spotte ut snuset på nyskuregolve och sa att tror fan att kakun val mjuk men nu val ju vattnet hårt och båda var hälften äckliga innan, dubbelt så äckliga nu, hellre i dödde än åte henna blötan, och så när hustrun hans åt gick n'Zackri på fastandemagen ut i skogen och arbete hårt av bara helvitte innan han lade sig ner och sov. Och han vakne inte mer.

För ni bröder som hör denna saga, vet att den är alldeles sann och att den händer på vår nation ännu en gång, nu snart, för som det nu har berättats är som vår nästa stämma. Trångt och kärvt som hemmanet i Ytterstbakiträsket är Datasalen på Norrlands, och hårt och kärvt som n'Zackris slit med veden är våra vanliga liv som vi lämnar för att samlas i brödernas lag. Ljuvt och kärvt som en vinterdag i skogen är blötan, och lika bistert och kärvt som Sara Sofia Sadura håller vi fast vid livets enklaste glädjeämnen, maten och lojaliteten och brännvinet i skåpet. Brännvinet ja, varför trodde ni hon var så blid och så god? Nå, vara som det ville med de, när vi tänker på a'Sara ska vi minnas att som hon var, så är Vajan; Skön och god och kärv, och kanske att vi inte alltid har förtjänat allt det som vi får av henne.

Med allt detta i åtanke vet ni nu, bröder, vad som väntar i Datasalen den sjätte december klockan 17dk. Det är samma kärva skit som vanligt, det är samma ljuva skit som jämt. Blöt mat, fläsk och kamrater. Kom eller slipp. Teckningslista med bifogadbilden finns på nation, maila om du bor nagerst annars till styrelsen[A]birkarlarna.com och förklara dina intentioner. Eventuell allergi mot grönsaker behöver inte meddelas.

I pliktens namnet
Stavkarl

20 Oktober 2008 - PaltStämmA!

Stourkarl, Bröidr birkarlar!

Sen n'Percy änteligen hava lämmen Stavkarlshattn ti undertecknad, val he ordning i Birkarlalanne. I seg int att n'Percy int ha kunna djeer kallelsen så'n int fersto vå som mentes, men i seg att he ha saknas nagerst. Vo he sku va, vait i int riktit. Men minns vektiorden mina, bröidr, att dan då henna kallelsen sku försvaras, så kom'n Percy å stå först i kön fer å gne'ell på petitesserna langt bortihelvete bortom ledans gräns.

Å nu ska je allom veit, att dan då allt ska klarlegas nalkas fortare än fotogendränkfåret ve ullbrann. Om int mer än två veckorna, sistfredagen i oktober, daggas he änteligen fer Paltstemman. Riktimaten på stämman för paltn, ve Storkarln som jer nyvalen ti väldiansvaret och äran därtill som tillkomme Storkarl och Storkarl allenast. Arton å n'dubbelkvarten samles je oppi Brända, fer å tre'eff styrelsen dri'ick fågeln bland bröiderna, allt i väntan på gudaförplägnaden som var höst kom skvadrarna och jamtarna att våndas och grååt harmsens tårarna i sydlinejderna sina.

Paltn, från Herrom kommen och till karlar given, hos likar njuten och bland bröder äten. Palt'n, storstemman på hösten nollåtta. Viktigbesluten sku fattas, stororden su segas, å bröidr sku treff se å trivs.

Paltn, ölet å vänskapen. Aldri hava n'broder kunna lä'ängt mer än ti henna stemman.

Allt n'broder måst ti å gör för å anmel se jer å meil in meilet som klart som e bodensisk septemberdag seg "I will eit paltn" ti styrelse@birkarlarna.com, eller å skreiv namen sitt på lista oppa nationen.

Je kan också mä'äjl för översättninga på kallelsen om je jer n'sån där analfalfabeitn.

I pliktens namnet Stavkarl